Vem sa att dansbandsmusik är ute!

Hej alla vänner, nu är jag äntligen tillbaka igen, med mitt bloggande. Denna gång är jag nyfiken på,  Mona G som artist. Det är så lätt, att vi bara ser artisten, när hen står på scenen. Jag är nyfiken på, allt runt omkring, vägen dit. Hur ser den ut, vad är det som driver en artist till att orka? Jag tog kontakt med Mona Gustavsson, jag ville veta allt om henne. Håll till godo här kommer min intervju med Mona G.

 

Mona G firar 50 år som artist

 

 

Vem älskar inte dansmusik, att sväva ut i dansens virvlar, kanske med en stilig danspartner. Glömma bort vardagens bekymmer för en kort stund, i takt med musikens medryckande toner. Det vi kanske aldrig har tänkt på, det är, allt slit som finns bakom tonerna för en kväll. Att stå på scenen kväll efter kväll, oavsett hur man mår, det tar på krafterna. Kanske man har kuskat omkring från norr till söder i en gammal sliten buss, som sett bättre dagar. Det är inte mycket till glamour, att skryta med. Vad är det som får artisterna att orka, kväll efter kväll? Svaret är kärleken till musiken, att glädja sin publik. Jag fick äran att intervjua Dansbandsdrottningen Mona G, som har stått 50 år på scenen.  Jag ville veta allt om Mona.

 

Hur började Monas magiska resa mot stjärnorna

Allt började med en liten tjej, som hade en dröm, om att bli sångerska Det var Mona Gustavsson som senare i livet skulle bli Mona G med hela svenska folket. Redan som sjuåring lades grunden till en lysande karriär. Hon fick chansen att medverka i Nyårsrevyn i Halmstad. Efter det, så fanns det ingenting som kunde stoppa Mona, hon hade bestämt sig, hon skulle bli sångerska.

1970 blev hon det med sin pappa och två spelkompisar, bandet hade inget namn, men senare fick de heta Lill- Nickes. Det varade bara en kort tid. Nu var tiden mogen för Mona och hennes pappa att starta ett eget band, som med tiden fick namnet Curt Jürgens. Mona anmälde sig senare till en talangjakt, där första pris var en skivinspelning, som hon  vann.

 

Egen låt kom på 11 plats på svensktoppen

Mona skrev en egen låt, ”På väg hem” den räckte inte hela vägen fram. Hon gav inte upp, för det, nej  hon hade bestämt sig, hon skulle in på svensktoppen. Som ni vet, trägen vinner, 1978 skrev Mona åter en låt och denna gång kunde juryn inte motstå hennes bidrag. Med låten ”En vanlig lördagskväll” var hennes önskan uppfyllt. Monas sång trollband publiken. Nu var karriärs drömmen ett faktum.

Nästa milstolpe blev låten Gerigio som genast tog sig in på svensktoppen. Monas låtar är självupplevda, lite vemodiga, eller som Mona väljer att kalla dem ”Små livsnoveller”.

 

 

Bandet lägger ner

Alla sagor har ett slut, men inte i Monas fall. Orkester ängeln höll sina händer över henne. Leif Bloms orkester hörde talas om Mona och de var inte sena att anlita henne till sångerska. De samarbetet skulle vara från 1981 – 1995. Största lyckan var när Mona vann  Hänts meloditävling, med   låten ” Dig ska jag älska all min tid”

 

Mona G startar egen orkester 

Istället för att deppa ihop och tycka synd om sig själv så bestämde sig Mona, för att starta sin egen orkester som hade premiär på trettondagsafton i Folkets hus i Halmstad. Nu fick låtskrivandet riktig fart, Mona skrev låtar både åt sig själv och andra. Det  skulle bli låtar åt hela dansbandseliten, Kicki Danielsson, Thorleifs, Curt Hages och Sandins.

Mona hade änglavakt

Allt verkade frid och fröjd i Monas liv, man kan säja att Gudarna hade varit goda. Så hände det som inte fick hända, Mona råkade ut för en rattfull förare, som körde rakt in i hennes lilla röda bil. Mona hade änglavakt, det kunde gått riktigt illa. Bilen var det inte mycket med och själv fick hon, en whiplashskada, som senare skulle utvecklas till fibromyalgi. Alla som levt med det, vet hur svårt det kan vara, med all värk som medföljer. Inte nog med det, så var olyckan framme en andra gång, men denna gång var det inte en bil, som var orsaken till eländet. Mona skulle uppträda på Amiralen i Malmö, när hon elegant skulle glida ner för en spiraltrappa, när hon tappade balansen och handlöst föll, där hon ådrog sig en ryggskada, som hon än idag dras med. Här kan man undra, hade Gudarna semester denna gång tro.

Utskriven på egen risk

Om ni tror att en ryggskada kunde stoppa Mona, ja då tar ni fel, Mona hade bestämt sig, för att ingenting skulle stoppa hennes drömmar. Hon hade en spelning inbokad på båten till Helsingfors, som hon inte tänkte missa. Läkarna  varnade henne, att hon gjorde det helt på egen risk. Inte ens dom  kunde stoppa Mona. Tuffa Mona satt på en barstol och sjöng.

Mona for land och rike kring med sin underbara sång, publiken kunde aldrig få nog av henne.  Mona G hade kommit för att stanna. Alla älskade den glada tjejen som lyste, som en stjärna med sin rosa klädsel.

Nästa bakslag

 

Nu kom nästa dråpslag i planeringen, Monas bandmedlemmar skaffade sig andra jobb. Ja vad säjer man, en olycka kommer sällan ensam och i detta fall, så var det hela olyckskompaniet som gästade henne. Kan du se bilden framför dig, hur stackars Mona släpar sig fram till soffan med ett hjärta fyllt av sorg, och ögon som tåras. Nu var Mona riktigt orolig, hennes annars så positiva tankar, att allt, ordnar sig flög sin kos. Sången var hennes levebröd, vad skulle hon nu ta sig till. Mona våndades av tanken, att behöva ta ett vanligt jobb, för att överleva. Visserligen hade hon utbildat sig till sömmerska en gång i tiden. Det enda Mona ville, det var, att sy ihop låtar att sjunga för publiken och inte tråckla kavajer och skjortor.

 

Vändningen

 

Mona fick höra att det skulle anordnas en countryfestival i Kristianstad. Hon var inte sen att anmäla sig dit. Energin återvände som ett trollslag, från att vara fångad i den djupaste depression. Mona hade alltid älskat country, så nu visste hon, att hon kommit rätt. På sin vandring i karriären. Ja mina vänner, det ena gav det andra.

Efter det så började saker hända väldigt fort. Ni kanske har sett dokumentären Dansbandsbrudar, och efter 5. Efter 5. Nu har det alltså gått 50 år sedan, den lilla tösen, stod på scenen med sin pappa och drömde om att bli sångerska.

Håller ni med kära läsare, att visst är Mona värd att ha sitt jubileum. Tyvärr så har Corona kommit emellan. Jag som författare till den här berättelsen, vill önska dig Mona, som är en underbar sångerska, låtskrivare inspiratör för andra. Jag vill tacka dig för att jag fick göra den här intervjun med dig. Tack till dig som tog dig tid och läste detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 comment / Add your comment below

Lämna ett svar

Till startsidan